Därefter körde vi in i Carmel, en pittoresk stad där Clint Eastwood har varit borgmästare. I Carmel får man inte ha högklackat på sig (eller man får, men om man fastnar med klackarna mellan kullerstenarna och trillar får man skylla sig själv, man får alltså inte stämma någon) och husen har inga nummer utan bara namn.
Trots Carmels charm och 17-Mile Drives vackra vyer var dagens höjdpunkt Big Sur, ett område längs kusten utan städer och där den natursköna omgivningen skyddas av olika statsparker. Då det var fullbokat på samtliga boenden i området köpte vi tält, liggunderlag och sovsäck och bestämde oss för tjuvcamping i närheten av en avtagsväg som vi kört in på tidigare på dagen. I väntan på att mörkret skulle infinna sig käkade vi middag på Nepenthe, en restaurang med utsikt över havet och kustlinjen dit Orson Welles och Rita Hayworth kom på sin smekmånad.
Jag sov inte särskilt mycket den natten. Hörde jag inte ljud som skulle kunna vara bergslejon eller björn så väntade jag mig att en markägare skulle komma med ett gevär och köra bort oss. Vi fick dock vara ifred och några timmars sömn blev det innan klockan ringde vid sex. När solen gick upp hade vi tagit ner tältet och packat in våra grejer i bilen igen.
No comments:
Post a Comment